Ansgar Högtrave, Hilltons självutnämnde kulturredaktör och poet, plågar oss åter med sin oefterhärmliga lyrik.
Denna gång självcentrerar Ansgar och levererar en egotrippad trerading under rubriken Bara en liten tanke.
För övrigt överväger han att döpa om sin påbörjade diktsamling Realtid i nutid till Upp flyga ord, ner komma de alltid.
Vem bryr sig?
Här Högtraves senaste:
Det blad jag tar från munnen
är grönare
än gräset på andra sidan bron
Zlatan signalerar att han gjort sitt i svenska fotbollslandslaget.
Det är alltid bra när problem löser sig själva.
En rörande rörelse försöker hamna i offentlighetens ljus.
Blygsamt nog kallar man sig för Sanningsrörelsen och hävdar bland annat att de flygplan som kraschades mot tvillingtornen i World Trade Center inte var ute på uppdrag av någon utländsk terroristorganisation. Det handlade om en inhemsk sammansvärjning, USA terrade USA.
Hillton tror för sin del att det ena planet spakades av Elvis Presley med James Dean som andrepilot.
Frank Sinatra styrde det andra planet, Doris Day var flygvärdinna.
Nu är han riktigt på tårna, den olidlige kulturredaktören och poeten Ansgar Högtrave.
Hillton gör sitt bästa för att fjärma sig från hans poetiska alster men Högtrave lyssnar inte på det örat. Han menar att Hillton behöver ett kulturellt lyft.
Nyss ringde han in några lika ödesmättade som obegripliga rader som ska få en central placering i hans ständigt ofullbordade diktsamling Nutid i realtid.
”Kustnära centrallyrik kan vi aldrig få för mycket av”, säger kulturredaktörn tillika poeten Högtrave och mässar i telefonen:
Den yxa du kastar i sjön
kan ej förhindra
skam att gå på torra land
Livat igen i svenska holken.
Media berättar det fruktansvärda: politiker i Uppsala har slunkit förbi kön och sprutats mot svininfluensa.
Det är ju rent förbannat att uppsalapolitiker inte förmår läsa Jantelagen.
I svininfluensafallet förkunnar Jante att ingen ska ha förtur, ALLA SKA VACCINERAS SIST.
Erik Hamrén.
Från Ljusdal.
I Hälsingland.
Mer positivt behöver inte sägas om den nye förbundskaptenen för svenska fotbollslandslaget.
Som alltid behövs hälsingar för att hålla Svedala på rätt kurs.
Gör vågen för Erik från Ljusdal!
Bollen kan inte bli rundare och Happy footballdays are here again!
Dalarnas Tidningars högste chef Pär Fagerström väntar med spänning på det KGB-kapitel Jan Guillou ska komplettera sina memoarer med.
Fagerström skriver på kultursidan i dagens Borlänge Tidning att han som nyhetschef på Veckans Affärer köpte en artikel av Guillou för tusen kronor. Året var 1968, Guillou hade intervjuat den tjeckiske ekonomen Ota Sik, den s k Prag-vårens ekonomiske guru.
Fagerström skriver:
”Så, för tio dagar sedan, avslöjas att vid den här tiden var Jan Guillou enrollerad av KGB. Det ingav en isande känsla. Den Guillou som rörde sig som svensk frilansjournalist i Pragvåren 1968 – bland alla dem som ville skapa en ”socialism med mänskligt ansikte”, bryta med Sovjethegemonin, införa marknadsekonomi och yttrandefrihet, och vars drömmar några månader senare krossades av de ryska tanksen – hade samtidigt flitiga KGB-kontakter.”
Fagerström förväntar sig svar på några grundläggande frågor i Guillous kommande KGB-kapitel.
Vems idé var det att åka till Prag? Guillou minns inte i nuvarande memoarer.
Hur finansierade frilansaren vistelsen i Prag? Minnesproblem igen, möjligen genom svartväxling.
Vad berättade Guillou för KGB när han kom hem igen?
Efter ryssarnas intåg stängdes gränserna, men Guillou lyckades ta sig in till Tjeckoslovakien.
Mycket talar för att det kommande KGB-kapitlet blir det mest intressanta i Guillous memoarer.
Hillton hoppas att Pär Fagerström kollar upp vilka frågor han inte får svar på.
Hans påbörjade diktsamling Nutid i realtid lever upp till sitt namn.
Uppenbarligen har kulturredaktören & poeten Ansgar Högtrave tittat ut genom diktkammarens fönster och inspirerats till den dikt om skrivkrampens bistra villkor som Hillton i dag proudly presents.
(Möjligen har Högtrave också tittat in i en annan berömd diktsamling.)
Skänk mig nu bara ett rimord på snö
när jag redan har använt tö och adjö
Dags sadla käpphästen och dra i väg som ridande språkpolis.
En förödande metafor på DNs ledarsidor kräver omedelbart ingripande.
I en kolumn skriver Joschka Fischer, tidigare Tysklands utrikesminister, ödesmättat om missade möjligheter efter murens fall.
I slutet av kolumnen kommer han in på den globala uppvärmningen och drar till med en makaber metafor.
”Den globala uppvärmningen är bara toppen på det isberg vi med öppna ögon glider mot.”
Hillton hoppas att isberg av den typen snabbsmälter.
Gjorde en iakttagelse vid gårdagens spinning. Av samtliga deltagare var det bara Hillton som cyklade i takt.
