Svensk underhållnings mästare, Povel Ramel, skriver så här på sidan 119 i memoaren Som om inget hade hänt:

”Jag vaknar i ett ryck med en påtaglig ansjoviskänsla i huvudet och en övertygelse om att någon tömt en avsevärd askkopp i min mun.”

Baron Ramel hade kvällen före för sent insett att det skulle komma en dagen efter.

Att vakna med ansjoviskänsla i huvudet tarvar en förklaring, som Hillton avser att återkomma till.

Sannolikt ledde den speciella känslan till att Povel inte vaknade med ett ryck, utan att han vaknade i ett ryck.

Tyvärr kan Hillton inte ta åt sig äran för rätt val av pållar.

Som vanligt är det en svåger som ska äras.

Utan svågrar skulle Hillton stå sig slätt.

För en tid sedan skrev författaren och DN-krönikören Bengt Ohlsson en dräpardrapa om kulturvänstern i Sverige och dess aldrig sviktande förmåga att beskriva för folket hur saker och ting egentligen förhåller sig i Sverige och i omvärlden.

Sällan har en pinne så infernaliskt rört om i myrstacken.

Bengt Ohlssons fräcka tilltag har hittills lett till att 482 artiklar skrivits i ämnet, det har twittrats och länkats.

Över Ohlsson har nedkallats förbannelser och idkats högläsning ur Jantelagen, den vänstervänstra utgåvan.

Då tar Erik Helmerson, en av DNs mest läsvärda skribenter, till orda.

”Men till den som tvivlar på att kulturlivet fortfarande lider av intellektuell inavel kan vi ställa ett par kontrollfrågor: När såg du senast en pjäs som rasade emot skattetrycket? Har du hört talas om en konstinstallation som sågar genusteorin?”

Hillton åkte dit med den serviceträngtande Spyker de luxe, alias Saab 9-5. I släptåg en god kamrat, en Battle Boy som kör en jeep värdig  general Patton som passagerare.

Med den farkosten var vi snabbt tillbaka till centrala Borlänge.

Hillton spanade in det vackra vintervädret och bestämde sig för att gå till den förträffliga verkstaden under eftermiddagen och hämta den nyservade bilen.

Efter drygt tre timmar hade apostlahästarna fört Hillton till den förträffliga verkstaden.

Under tre timmars fotfärd hinns många tankar tänkas om att vi ska ”åka mindre bil” som en miljöminister uttryckte det nyligen.

Skulle gärna promenera med miljömuppar till min favoritverkstad, som jag når på dryga timmen per cykel, men på femton, tjugo minuter med bil.

Let´s go, Fridolin!

Tror Hillton inte ett ögonblick på.

Övertygelsen om papperstidningens överlevnad växer en dag som denna då tidningsbudet tycks ha tagit sovmorgon och lämnat morgonpigge Hillton åt att läsa tidningar han redan läst.

Ryktet om papperstidningens snara död är åtskilligt överdrivet.

Povel är en gudabenådad berättare. Hans memoarer handlar mindre om honom själv, mer om den tid han levde i.

Hans sätt att skriva påminner om hans sätt att spela piano; lätt, ledigt och melodiöst.

Lustfylld läsning. Mer än 600 sidor.

59 spänn för så mycket läslycka!

Ibland hittar Hillton guld.

Läste en i Hilltons tycke komplicerad bruksanvisning i konsten att knäppa på knappar.

Knäppte och knäppte på knapparna.

Höll på att bli knäpp.

Avbröt.

Natten till i dag slog armbandsuret på piplarmet när Hillton sov som sötast.

En sömndrucken Hillton knäppte och knäppte på knapparna tills pipet upphörde.

Somnade om.

När Hillton åter sov som sötast började klockfan pipa igen.

Återstoden av natten fick uret tillbringa på enskild sal.

Hur det blir i natt?

Hillton befarar att nattens rubrik blir Lid i natt.

När beskedet kom att Tranströmer skulle få Nobelpriset i litteratur tog Ansgar Högtrave mycket illa vid sig. Han närde mycket stora förhoppningar om att äntligen rikligt belönas för det omfattande engagemang han ägnat kulturens gränslösa område.

Av detta blev intet.

Ansgar Högtrave blev låg.

Emellertid har han nu repat nytt mod, strängat om sin poetiska lyra och insett att den uppblossande livsmedelsdebatten behöver en man i hans kaliber.

”Greider och Soptunne-Sverker har dragit ut i sockerfält. Jag kan inte låta dom stå emotsagda. Nå´n måste ställa upp för sockerbagarna också”, säger Ansgar och låter Hillton gratis publicera en Stöddikt för sockerbagare.

En sockerbagare här bor i staden

han bakar socker mest hela dagen

men inte länge till

om Greider och Sverker får som dom vill

Prestationer han redan utfört:

Kim Jong Un lärde sig köra bil blott tre år gammal.

När han nått åtta års ålder for han fram i 120 km/tim.

Som tonåring behärskade han fyra språk och just nu lär han sig ytterligare tre.

Hans militära begåvning innebär att han kallas geniet bland genier.

Kim Jong Un, berättar den nordkoreanska teven, skrev sin första avhandling i militär strategi redan som 16-åring. Sen dess har han inskränkt nattsömnen till fyra timmar per natt samt hoppat över måltiderna för att hinna studera.

Pappa Kim Jong Il slog på sin tid världen med häpnad genom att slå åtta hole-in-one under första golfrundan.

Småpotatis!

När sonen får tid blir det garanterat 18 hole-in-one på första rundan.