Författaren Stig Larsson slår ett slag för Leif GW Perssons Profitörerna från 1979 och kallar den för ”i särklass bästa svenska deckaren”.
Hillton gläds speciellt när Stig Larsson citerar en passage i boken där kriminalinspektör Jan Lewin står i fokus. Lewin känner att han blir alldeles torr i munnen, hjärtat går upp i varv och … ja, här kommer det:
”Plötsligt reste han sig med ett ryck.”
Hillton har en egen teori om Stora Magsjukan i Östersund.
Stora Sjöodjuret i Storsjön ( Östersunds vattentäkt) har ätit något olämpligt och släppt en präktig parasitpruttare i dricksvattnet.
Mer behövs inte för att jämtarna ska få bråttom till muggen.
Anton,10, har god personkännedom.
När han tittade in i hemmets kylskåp ställde han en fråga som han snabbt besvarade själv.
”Mamma, varför har vi så många ölburkar i kylskåpet … visst ja, morfar ska ju komma!”
Hillton brukar aldrig springa i affärer på lördagar, men i morgon är det dags för ett undantag.
Den internationella skenheligheten har nämligen utsett lördag 26 november till En Köpfri Dag (Buy Nothing Day).
Aktionen riktas mot det så kallade konsumtionssamhället.
Vilket alternativ till konsumtion konsumenterna har är okänt.
Vi ses i butikerna på den köpfria dagen.
Om aftonens dubbelmatch i badminton har The Champ och Hillton i laget Vimagra beslutat att inte uttala sig.
Dock kan konstateras att Vimagra drabbades av en osannolik otur såväl vid nät som vid baslinje.
Att man ska dela ljuvt och lett i äktenskapet stämmer.
Hustrun har nu övertagit min hosta & snuva.
Den klart överskattade poeten tillika kulturredaktören Ansgar Högtrave har förtjänstfullt lyst med sin frånvaro en längre tid.
Nu dyker han tyvärr upp igen och pockar på utrymme.
”Jag har skrivit en liten sak om diktandets obarmhärtiga villkor och anser att världen behöver ta del av det djupa tänkande som är grundfundamentet för de till synes så anspråkslösa raderna.”
Med stor tveksamhet går Hillton kulturredaktör Högtrave till mötes och publicerar här Diktandets Dystopiska Dilemma
Jag är trist och tråkig och ganska lessen
blir nog aldrig publicerad uti pressen
Så kvad ett gammalt, gulnat, tummat manus
och slutade som rensare av författarns anus
Ibland är ödets nyck rent formidabel.
För 24 år sedan var den då betydligt yngre Hillton ute på ett reportageuppdrag som började i Falun med te och fralla vid sextiden på morgonen och som sedan slutade med pyttipanna vid 22-tiden i Stockholm.
Under dagen köptes bland annat en pappersmaskin för drygt en miljard kronor till Kvarnsvedens pappersbruk.
Nu, år 2010, har ödets nyck gett Hillton i uppdrag att intervjua mannen som hade huvudansvaret för köpet, den dåvarande brukschefen.
Pensionärslivet är ju rena thrillern!
Berätta inte det här för Sverigedemokraterna, men när Marcus Hellner skåpar ut övrig internationell skidelit i Dundrets skugga däruppe i Gällivare, ja då blir Hillton så blågul att till och med den röda näsan färgas om.
Var helt övertygad om att se filmen om Cornelis, men nu har stor tvekan infunnit sig.
Hans liv som grav missbrukare är knappast något att se i repris.
Det stora frågetecknet kvarstår, filmen till trots.
Varför är den som kan allt om livet så oförmögen att leva livet utan att förstöra det?
Det Cornelis skrev om människors sätt att förhålla sig till tillvaron var klarsynt och många gånger obarmhärtigt avslöjande.
Var det därför han alltför ofta valde att gå in i dimman?
Du bläddrar just nu i arkivet på Hillshillton's Blog för november, 2010.
